Nina Rochelle - Måndagsfolket

TMC 2006.

När Martin Svensson fick skivkontrakt genom låten Rymdraket drogs han in i medias rampljus blixtsnabbt. Han följde så småningom upp med (Du är så) Yeah Yeah, Wow Wow och blev hatad av hela världen känns det som. Efter fyra soloskivor la han ner den karriären för att istället starta bandet Nina Rochelle. Under 00talets mitt släppte Nina Rochelle tre stycken album av hög kvalitet. Det första var skränigt och reminicerade svenskt 80tal, kanske även sent 70tal. Uppföljaren blev något mörkare och liknades av många vid Kent, själv skulle jag sällan få för mig att dra paralleller däremellan. Deras tredje album, Måndagsfolket, kan ses som modern svensk post-punk. Den är någorlunda ensam i sitt slag och präglas av typiska gitarrer och monotoni. Den har ett driv genom hela skivan och ett sju helsikes textförfatteri som gör mig förundrad över varför kritiker envisas med att se ner på dem. Men sånt är livet. Titelspåret är en av de lugnare låtarna på skivan, men inte desto sämre för det. Måndagsfolket. Vardagsskildring av en storstad, av absolut högsta klass.

Nina Rochelle - Måndagsfolket på Spotify