Record Collection 2004.
Sällan hör jag samma vrede i poplyrik som när Hamilton Leithauser ropar ut sin förtvivlan över att "You've got the nerve to be asking a favour, you've got the nerve to be calling my number". Hans känslor går rakt igenom högtalarna in i hjärnan. Musiken har uppenbara rötter i det tidiga 80talets postpunk och ett löjligt överdrivet snabbt trummande. Det ger ökad effekt till stämningen, likaså orgeln. Ett fullfärdat mästerverk som lyfter hela albumet Bows + Arrows.
The Walkmen - The Rat från en Pitchfork-session
måndag 17 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar